Brandvarnare, stress och näsblod

Ja, herregud vilken natt jag hade natten mot tisdag! Blev abrupt väckt kl.03.00 av att brandvarnaren satte igång. Kan säga att jag studsade mer eller mindre upp ur sängen. Fy, fan, vad rädd jag blev!
Men inte brann det inte. Sprang som en hyr höna igenom lägenheten för att kolla läget. Tittade även i titthålet ut i trappuppgången, men inget där heller. Och Robin, han sov och snusade. Han hörde INGENTING!!!! Nu vete fan om man törs lämna honom själv hemma något mer. Hur kan man bara missa den volymen på ett ihärdigt tjutande?
Och det räckte inte med att den satte igång en gång. Nej, då. Brandvarnarskrället var tvungen att hoppa igång två gånger till innan jag fick loss batteriskrället. Med mina tråkiga erfarenheter av bränder (som tur är har det aldrig brunnit inne hos oss, men ändå...) så fick jag mer eller mindre panik också. Höll nästan på att slänga ut brandvarnaren på gården för att få tyst på den.
Ringde även till 112. Visste ju inte om någon granne hade uppmärksammat det hela och ringt dit. Tyckte det var bäst att ringa och förklara att det INTE brann. Och så behövde jag lite hjälp med att få veta hur jag skulle få ut batteriet. Men den kvinna jag pratade med ska nog fundera på att byta jobb. När jag stod med henne i luren satte brandvarnaren igång för tredje gången och då säger smartskaftet: - Sätt inte igång den nu, jag kan ju få tinnitus!
Va? Hörde jag rätt? Vad sa hon??? Kan HON få tinnitus? Men hallå, jag då? Och tror hon att jag för nöjes skull kliver upp kl.03.00 för att sätta en tändare el dylikt vid brandvarnaren för att få igång den och ev väcka upp hela huset, samt ringa 112 för att ge den som svarar tinnitus??? Eh, nej, skulle inte tro det. Har annat för mig. Som att sova t ex .

Efter fem någongång somnade jag äntligen om och straxt efter halv åtta var jag till bovärdskontoret för att byta till mig en ny brandvarnare. Jo, visst, den fungerar ju uppenbarligen. Men jag vill nog ha en som inte sätter igång av sig själv sådär.
Han på Öbo sa att det tydligen är fler än jag som drabbats av samma sak. Antagligen är de nya optiska brandvarnarna känsligare och har reagerat pga värmen. Men jag fick en ny. Som jag inte vågat installera ännu. Den ligger i sin kartong utan att ha kopplats ihop med batteriet. Jag väntar nog till det blir svalare ute...

Var kommer näsblodet in i bilden då? Jo, på kvällen fick jag för första gången i mitt liv näsblod. Undrade först varför, men insåg ganska snabbt att det var hela situtionen med nattens bravader som hade satt sina spår. Både i näsan och i själen. Även om det inte syntes utanpå så kände jag i kroppen hela dagen att jag gick som på nålar pga händelsen. Men som sagt, har man dåliga erfarenheter av bränder så har man!

Stor kram!/Ullis


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0